Vad är det som händer...
Kommer på mig själv oftare och oftare med att ifrågasätta saker och ting.
Vad är det jag håller på med egentligen, är det jakten på livets gåta, eller är det bara åldern.
Känns som om jag missat en massa pga olika saker.
Känns idag som om jag kastade bort en hel del av mitt liv i unga dagar.
Den tiden då fredagar och lördagar varje vecka, och då menar jag varje vecka bestod i att försöka dränka så många hjärnceller som möjligt. Festa festa festa var mottot på den tiden.
Det pågick i ett antal år det där, och just idag känns det som bortkastad tid.
Även om det stundtals var kul så borde man ha begränsat det.
Fan fan fan, om man bara kunde spola tillbaka tiden och göra om.
Jag skulle vilja göra mig till en annan person som redan hade det tänkandet som jag börjar få nu.
Eller är det kanske så att visheten kommer med åren, så det är därför man inte tänkte så förut.
Jag har VERKLIGEN börjat se saker från andra synvinklar, och inte bara genom ett tunnelseende som så många andra gör.
Det känns skrämmande, men samtidigt spännande och underbart.
Jag bara önskar att jag kunde ha börjat med det tidigare.
Ibland känns det som om jag skulle sprängas.
Hittar hela tiden så mycket saker som jag skulle vilja ta tag i och förändra, men jag är ju inte i en sådan position så att jag kan göra det.
Jag kan nog beskriva mig själv som en blomknopp som är på väg att blomma ut.
Men jag hostar fram som en dålig bil.
Jag vrider om nyckeln och ibland så startar bilen upp, men lika ofta om inte oftare så stannar den. Jag ser det som om jag snart, mycket snart kommer att byta upp mig till en bil som kommer att starta oftare.
Är det egentligen någon som förstår vad jag menar och vad jag pratar om.
Eller är man helt ensam, jag hoppas verkligen inte att jag är det i alla fall.
För tillsammans blir man starkare.
I år någon gång måste jag i alla fall göra något.
Något som känns bra för det inre.
På något sätt hjälpa någon annan som sitter i en svår sits på ett eller annat sätt.
Jag måste, jag känner verkligen att jag måste hjälpa på något sätt.
Hur vet jag inte. Kanske kan jag få med några vänner på det här.
För jag tror att det måste vara en skön skön känsla att hjälpa någon som ligger ner, istället för att vända bort blicken och gå förbi.
Har du något förslag på vad man kan göra, eller vill du vara med och hjälpa till.
Slå ett slag för ditt inre och hör av dig till mig.
En är stark, men flera är starkare.
L2UA - Vad är det som händer.