Lacknafta och pinsamheter

Ja, dom där kryssen i taket som jag berättade om.
Dom fick jag ta bort i söndags kväll med lite lacknafta.
Det funkade inte, suget eller begäret eller vad man nu skall kalla det för blev för starkt.
Jag gav efter, förlorade stort. En cykeltur till affären och inhandla vad som behövdes och en film till det. Så blev det, och jag kan ju säga att det var JÄKLIGT gott, även om jag ångrade mig lite sen.

En enormt pinsam situation uppstod i vardagsrummet när vi tittade på film också.
Jag fattar ingenting, jag blev enormt rädd för mig själv och tyckte att hela situationen kändes extremt pinsam.

Mitt under filmen som jag och sambon sitter och tittar på så skall jag säga sambons namn.
Istället så säger jag ett helt annat namn på någon som vi inte ens umgås med.
En person som fanns i mitt liv i mitten av 80talet.
Sambon upprepar direkt namnet och ställer frågan, vem är det.
Jag bara sitter och fattar ingenting, satt ju inte ens och tänkte på denne person utan bara säger namnet som ingenting. Då blev jag direkt rädd för att jag kommer att bli dement alldeles för tidigt. Efteråt så känner jag mig väldigt pinsam.
Enda förklaringen till det hela är att denne person nyligen lagts till i min vänlista på facebook.
Men att jag bara utan att tänka säger namnet på denne, ja det övergår mitt förstånd och skrämmer mig en hel del.
Har redan tidigare blivit rädd för att jag är så glömsk, och nu detta.
Jag vet inte vad ni tycker, men jag känner att det bådar inte gott.
Hjälp.

L2UA - Det är bara jag.